Om ett år ska en helt ny myndighet ta över alla tillståndsprövningar som i dag hanteras av tolv olika miljöprövningsdelegationer runt om i landet. Det är en av de största reformerna av miljöprövningen i modern tid, och den väcker både förhoppningar och frågor. I senaste numret av Stenkoll (nummer 176), Sveriges Bergmaterialindustris branschtidning, intervjuas flera
Den 18 juni 2026 gav regeringen två nya uppdrag som ett led i arbetet med att reformera miljöprövningen. Naturvårdsverket ska ta fram förslag på tröskelvärden för granskningspliktiga verksamheter, se över tillsynsansvaret och anpassa avgifterna för prövning och tillsyn. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska se över prövningsnivåerna för vattenverksamheter. Båda uppdragen utgår från Miljötillståndsutredningens betänkande (SOU
Fyra personer döms för grovt miljöbrott till fängelsestraff på mellan två och fem år. De döms också till näringsförbud i upp till tio år. Skadestånden uppgår till över 230 miljoner kronor. Miljökonsulten frikändes. Målet handlar om storskalig hantering av bygg- och rivningsavfall som samlats in utan att kapaciteten att behandla och avsätta det funnits. Avfallet har
Riksdagen har beslutat att inrätta en ny Miljöprövningsmyndighet som ska ta över tillståndsprövningen av B-verksamheter från länsstyrelsernas tolv miljöprövningsdelegationer. Myndigheten planeras starta den 1 juli 2027. Beslutet bygger på regeringens proposition 2025/26:238 som överlämnades till riksdagen den 9 april 2026. Syftet med reformen är att åstadkomma en mer effektiv, förutsebar och likvärdig miljöprövning genom att samla prövningen
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i mål M 5647-25 prövat ett föreläggande om provtagning av förorenat område på en fastighet i Stenungsunds kommun. Frågan i målet är om tillsynsmyndigheten haft fog för sitt beslut att förelägga verksamhetsutövaren att ta fram en provtagningsplan och utföra ytterligare provtagning. Bakgrunden är att verksamhetsutövaren i samband med en statusrapport enligt industriutsläppsförordningen
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i mål M 9099-24 prövat villkoret för föroreningshalter i externa massor som får tas emot vid en bergtäkt vid Stöningsberget i Umeå kommun. Frågan i målet är om de jord- och schaktmassor som tas in för efterbehandling, anläggningsändamål och återvinning i täkten ska uppfylla riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) eller om det
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i mål M 1533-25 prövat en ansökan om tillstånd till en markbaserad solenergianläggning om 33 hektar på brukningsvärd jordbruksmark i Halmstads kommun. Frågan i målet är om intresset av förnybar elproduktion väger över intresset av att bevara brukningsvärd jordbruksmark för livsmedelsproduktion enligt 3 kap. 1 och 4 §§ miljöbalken. Bolaget hade ansökt om frivilligt
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i mål M 14724-24 prövat ett föreläggande om att utföra fördjupade undersökningar inom ett före detta industriområde inklusive en deponi i Gullspångs kommun. Frågan i målet är dels om bolaget har ett efterbehandlingsansvar som verksamhetsutövare enligt 10 kap. 2 § miljöbalken, dels om det finns skäl att jämka ansvaret enligt 10 kap.
Den 1 juli 2026 träder flera förändringar i avfallslagstiftningen i kraft genom proposition 2025/26:108 Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning. Förändringarna innebär bland annat ett helt nytt 15 kap. miljöbalken med tydligare ansvarsfördelning mellan aktörer, krav på kontroll vid överlämning av avfall och ett undantag för icke-förorenade schaktmassor. Nedan sammanfattar vi de viktigaste förändringarna och vad
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i mål M 16146-24 prövat en ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad produktion vid ett blysmältverks återvinningsanläggning i Landskrona kommun. Frågan i målet är hur villkoren för utsläpp till luft ska utformas, dels om tillståndet ska förenas med ett särskilt villkor för punktutsläpp av bly, dels om begränsningsvärdena för
