Svea hovrätt har nu dömt i det s.k. Think Pink-målet. 

Svea hovrätt har nu dömt i det s.k. Think Pink-målet. 

Fyra personer döms för grovt miljöbrott till fängelsestraff på mellan två och fem år. De döms också till näringsförbud i upp till tio år. Skadestånden uppgår till över 230 miljoner kronor. Miljökonsulten frikändes. 

Målet handlar om storskalig hantering av bygg- och rivningsavfall som samlats in utan att kapaciteten att behandla och avsätta det funnits. Avfallet har lagts upp på plats efter plats runt om i landet, utan att miljölagstiftningens krav följts. 

Domen innehåller flera intressanta ställningstaganden som jag tror kommer att få betydelse framåt. 

Hovrätten slår fast att all felaktig avfallshantering är kriminaliserat, dvs. samla in, transportera, sortera, återvinna, bortskaffa eller ta annan fysisk befattning med avfall. Det innebär att den som samlar in avfall med vetskap om att det inte kommer att tas om hand korrekt kan göra sig skyldig till miljöbrott. I de flesta fall var det bristerna i hanteringen inom verksamhetsområdet som var den straffbara handlingen, inte föroreningarna från avfallet. 

Hovrätten förtydligar också att 29 kap. 1 § miljöbalken omfattar hantering av allt avfall, inte bara farligt avfall, och att det för straffansvar räcker med abstrakt fara. Åklagaren behöver alltså inte bevisas att faktisk skada uppstått, utan att hanteringen typiskt sett medför risk för skada. 

Det tredje som är intressant är hovrättens syn på ansvar. Den eller de som genom sitt formella eller faktiska inflytande styr en avfallsverksamhet kan hållas ansvariga som gärningsmän. Ingen gemensam brottsplan behöver bevisas. Det räcker att de medverkat och varit likgiltiga till de risker verksamheten bedrivits under. Bl a bedömdes bortskaffande av avfall som inte var tillåtet att användas för anläggningsändamål utgöra miljöbrott. 

Straffnivåerna i domen är ovanligt höga för miljöbrott i Sverige. Fem års fängelse för sopdrottningen, tio års näringsförbud och solidariskt skadeståndsansvar i mångmiljonklassen. Det visar att domstolarna tar allvarligt på systematisk miljöbrottslighet. 

För verksamheter som hanterar avfall så finns det skäl att läsa domen och fundera över sin hantering av avfall. För de som hanterar massor finns det också skäl att säkerställa att man levererar massor som är lämpliga för anläggningsändamål medan det för den som tar emot massor finns skäl att säkerställa att man inte tar emot massor som man inte får ta emot. 

Sammantaget väcker domen många intressanta frågor om ansvar. 

Vill du ta en diskussion om hur domen kan påverka din verksamhet och era rutiner kontakta Paneo. 

Texten här är allmän information om det miljörättsliga läget vid publicering, inte juridisk rådgivning. De beskriver hur regler och processer fungerar i generella termer och tar inte hänsyn till omständigheterna i ditt specifika ärende. Kontakta oss på Paneo för en bedömning av din specifika situation. 

Registrera dig för Paneos kunskapsbrev