Nya regeringsuppdrag för att förenkla miljötillståndsprövningen – översyn av prövningsnivåer, tillsyn och avgifter

Nya regeringsuppdrag för att förenkla miljötillståndsprövningen – översyn av prövningsnivåer, tillsyn och avgifter

Den 18 juni 2026 gav regeringen två nya uppdrag som ett led i arbetet med att reformera miljöprövningen. Naturvårdsverket ska ta fram förslag på tröskelvärden för granskningspliktiga verksamheter, se över tillsynsansvaret och anpassa avgifterna för prövning och tillsyn. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska se över prövningsnivåerna för vattenverksamheter. Båda uppdragen utgår från Miljötillståndsutredningens betänkande (SOU 2024:98) och ska redovisas senast den 1 juli 2027. 


Naturvårdsverkets uppdrag 

Naturvårdsverkets uppdrag består av tre delar. 

Översyn av tröskelvärden och verksamhetskoder 

Den första delen handlar om att ta fram tröskelvärden för de verksamheter och åtgärder som Miljötillståndsutredningen föreslår ska omfattas av granskningsplikt, med undantag för vattenverksamheter. Enligt MKB-direktivet kan medlemsstaterna på förhand fastställa kriterier och tröskelvärden för vilka verksamheter som alltid ska anses medföra betydande miljöpåverkan respektive vilka som inte gör det. I dag finns sådana tröskelvärden i miljöprövningsförordningen (2013:251), men dessa behöver justeras och i delar ses över med anledning av de nya verksamhetsbeskrivningar som föreslås i betänkandet. Naturvårdsverket ska även granska utredningens förslag på verksamhetskoder och verksamhetsbeskrivningar och vid behov föreslå ändringar för att säkerställa att dessa blir tydliga. 

Översyn av tillsynen 

Den andra delen avser en översyn av tillsynen enligt miljöbalken. Naturvårdsverket ska  

  • anpassa miljötillsynsförordningen (2011:13) till de nya prövningsnivåerna,  
  • ta ställning till om fördelningen av tillsynsansvaret mellan länsstyrelsen och kommunen bör ändras, och  
  • bedöma om möjligheten att överlåta viss tillsyn till kommunala nämnder ska tas bort eller begränsas. 
     

Uppdraget omfattar även frågan om bestämmelserna om behovsutredning, tillsynsplan och resurser behöver ändras för att säkerställa att tillsynsmyndigheterna avsätter tillräckliga resurser för arbetet med omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken. 

Bakgrunden till tillsynsdelen är att flera pågående reformer påverkar tillsynen. Nya EU-rättsakter ställer detaljerade krav på sanktioner, förslaget om förstatligande av livsmedelstillsynen (SOU 2025:64) kan få konsekvenser för den kommunala miljötillsynen, och inom avfallsområdet har fördelningen av tillsynsansvar mellan kommuner och länsstyrelser ifrågasatts. Regeringen ser därför ett behov av en samlad analys. 

Avgiftsöversyn 

Den tredje delen handlar om att se över förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. De nya prövningsnivåerna och den nya prövningsorganisationen innebär att avgiftsförordningen behöver anpassas. Naturvårdsverket ska utgå från de förslag som Statskontoret och Naturvårdsverket tidigare lämnat och anpassa dem till det nya systemet. Avgifter för miljöprövning, miljötillsyn och omprövning ska vara åtskilda. Uppdraget omfattar inte kommunernas avgifter för tillsyn. 

 

HaV:s uppdrag 

HaV ska analysera förutsättningarna för att utforma prövningsplikten för vattenverksamheter på samma sätt som för miljöfarliga verksamheter. I dag skiljer sig systemen åt. För vattenverksamheter finns ingen lista över tillståndspliktiga verksamheter. I stället är grundprincipen att alla vattenverksamheter kräver tillstånd och ska prövas av mark- och miljödomstol som första instans, med undantag för verksamheter som kan anmälas eller som faller under det generella undantaget. 

Miljötillståndsutredningen föreslog nya prövningsnivåer som syftar till att samordna regelverken för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. HaV ska nu se över och vid behov ändra eller komplettera dessa förslag.  

I uppdraget ingår att  

  • analysera hur den svenska definitionen av vattenverksamheter och vattenanläggningar förhåller sig till MKB-direktivets bilagor,  
  • bedöma vilka vattenverksamheter som i stället för granskningsplikt skulle kunna omfattas av en anmälningsplikt,  
  • ta ställning till behovet av undantag från tillstånds-, gransknings- och anmälningsplikt, samt  
  • lämna nödvändiga författningsförslag.

     

I konsekvensutredningen ska HaV bland annat beskriva påverkan på miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag. Om förslagen går längre än vad EU-rätten kräver ska det redovisas särskilt. 

 

Del av en bredare reform 

Uppdragen ska ses som en del av regeringens pågående reform av miljöprövningen. I april 2026 överlämnade regeringen propositionen om en ny Miljöprövningsmyndighet (prop. 2025/26:238) som ska ta över miljöprövningsdelegationernas uppgifter från den 1 juli 2027. Riksdagen har beslutat om att införa Miljöprövningsmyndigheten. Miljötillståndsutredningen har även fått utökat uppdrag att bland annat kartlägga vilka ärendetyper som bör föras till den nya myndigheten och analysera hur Sverige uppfyller ramdirektivet för vatten avseende regelbunden översyn av tillstånd. 

De nya uppdragen till Naturvårdsverket och HaV kompletterar detta arbete genom att ta tag i de mer detaljerade frågorna om prövningsnivåer, tillsyn och avgifter som Miljötillståndsutredningen identifierade men inte hade möjlighet att slutföra. 

 

Vad innebär detta i praktiken? 

Uppdragen kan på sikt leda till förändringar som påverkar vilka verksamheter som kräver tillstånd, vilka som omfattas av granskningsplikt respektive anmälningsplikt, och vilka som undantas helt. Det innebär att den prövningsnivå som gäller för en viss verksamhet i dag kan komma att ändras. För vattenverksamheter kan förändringarna bli särskilt märkbara, eftersom systemet i grunden kan komma att omstruktureras från dagens generella tillståndsplikt till en modell som mer liknar den som gäller för miljöfarliga verksamheter. 

Även tillsynsansvaret kan komma att omfördelas mellan länsstyrelserna och kommunerna, och avgifterna för prövning och tillsyn kan justeras. Det finns alltså anledning för verksamhetsutövare, konsulter och tillsynsmyndigheter att följa utvecklingen. Myndigheternas förslag ska redovisas senast den 1 juli 2027 och kommer därefter att beredas vidare inom Regeringskansliet.

Texten här är allmän information om det miljörättsliga läget vid publicering, inte juridisk rådgivning. De beskriver hur regler och processer fungerar i generella termer och tar inte hänsyn till omständigheterna i ditt specifika ärende. Kontakta oss på Paneo för en bedömning av din specifika situation.

Vill du läsa mer om nya Miljöprövningsmyndigheten och Miljötillståndsutredningen?  

Klicka nedan för att komma till fler av Paneos kunskapsartiklar.  

Du hittar även på Paneos Youtube-kanal vår videoserie som bygger på tidigare webbinarium om Miljötillståndsutredningen. För att göra innehållet mer tillgängligt har vi delat upp webbinariet i sju korta delar – från uppdrag och syfte till myndigheternas talerätt 

Sedan utredningen presenterades har vissa av förslagen börjat genomföras. Därför kan det vara värdefullt med en repetition av de ursprungliga förslagen, och hur de påverkar miljöprövningen i praktiken. 

Registrera dig för Paneos kunskapsbrev