Den 3 september 2026 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera om och hur miljöbalken kan anpassas för att underlätta uppbyggnaden av det militära försvaret och försvarsindustrin (dir. 2026:110). Utredningen omfattar både processuella förenklingar och möjliga undantag från materiella miljökrav. Det är en utredning som har potential att förändra spelplanen för en bred krets av verksamheter.
Bakgrund
Det säkerhetspolitiska läget och Sveriges Natomedlemskap ställer krav på en snabb upprustning av försvaret. Försvarsmyndigheter och försvarsindustrin har framfört att miljötillståndsprocesser försenar och försvårar deras verksamheter. Sedan den 1 januari 2025 gäller den tidsbegränsade försvarsverksamhetsförordningen som innebär vissa processmässiga förenklingar, bland annat anmälningsplikt i stället för krav på tillstånd och undantag från specifik miljöbedömning. Förordningen gäller till och med december 2030.
Försvarsmakten har i en framställan till regeringen påtalat att förordningen inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser behoven av bland annat utökad verksamhet vid befintliga och nya lokaliseringar samt genomförande av verksamhet med utländska förband.
Vad ska utredaren göra?
Utredaren har i huvudsak två uppdrag.
Det första handlar om att utvärdera hur försvarsverksamhetsförordningen har tillämpats och bedöma om den bör justeras och utvidgas. Det gäller både vilka myndigheter och verksamheter som omfattas och vilka undantag som ska vara möjliga – processuella såväl som materiella.
Det andra uppdraget är bredare och handlar om att analysera miljöbalken som helhet utifrån det militära försvarets och försvarsindustrins behov. Det innefattar bland annat att bedöma i vilken utsträckning undantag från miljöbalkens bestämmelser kan göras för verksamheter som rör nationell säkerhet, analysera hur andra EU-länder har hanterat avvägningen mellan miljökrav och försvarsverksamheter, och vid behov föreslå åtgärder som möjliggör snabbare prövningar och mer ändamålsenliga tillstånd.
Utredningen omfattar inte bara Försvarsmakten utan även Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och försvarsindustrin. Det innebär att den berör en bredare krets av verksamhetsutövare än vad man kanske förväntar sig.
EU-rättslig dimension
En viktig del av utredningen handlar om hur EU-rätten sätter ramarna för vilka undantag som är möjliga. Flera EU-direktiv, bland annat MKB-direktivet, innehåller undantagsbestämmelser för försvarsverksamheter. Nationell säkerhet är varje medlemsstats eget ansvar enligt EU-fördraget, men det innebär inte att all försvarsverksamhet automatiskt undantas från EU-rättsliga miljökrav.
Utredaren ska analysera hur andra medlemsstater har förhållit sig till EU-rätten i detta avseende. Det blir en intressant del av utredningen, inte minst för att det saknas tydliga ramar för var gränsen går.
Tidsplan
Utredaren ska delredovisa den del som rör försvarsverksamhetsförordningen senast den 26 februari 2027. Övriga delar ska slutredovisas senast den 28 februari 2028.
Vad innebär detta i praktiken?
Det som gör den här utredningen särskilt intressant är att den inte bara handlar om processuella förenklingar. Det är sådant vi har sett förut, exempelvis genom försvarsverksamhetsförordningen. Nu öppnas dörren för att utreda undantag även från materiella miljökrav, alltså de krav som ställs på verksamheten i sak.
Det är en viktig skillnad. Processuella förenklingar handlar om hur prövningen går till. Materiella undantag handlar om vilka krav som ställs. Att bådadera nu ska utredas visar att regeringen ser ett behov av mer genomgripande förändringar.
För försvarsindustrin kan utredningen bli betydelsefull. Tillverkare av försvarsmateriel möter ofta samma typ av utmaningar som Försvarsmakten i tillståndsprocessen och har hittills inte omfattats av förenklingar i samma utsträckning.
Samtidigt är det verksamheter som ofta medför stora bullerstörningar i omgivningen och därmed får betydande påverkan för de boende kring verksamheterna. I de prövningar jag har deltagit har en av huvudfrågorna varit ökade bullerstörningar i en omgivning som anpassat sig efter en betydligt mindre verksamhet under åren Sverige monterade ner försvaret.
Utredningens förslag behöver också navigera en komplex EU-rättslig verklighet. Hur långt Sverige kan gå med nationella undantag utan att hamna i konflikt med EU-rätten är inte givet. Det gör den internationella utblicken till en av utredningens viktigare delar.
Texten här är allmän information om det miljörättsliga läget vid publicering, inte juridisk rådgivning. De beskriver hur regler och processer fungerar i generella termer och tar inte hänsyn till omständigheterna i ditt specifika ärende. Kontakta oss på Paneo för en bedömning av din specifika situation.
Vill du läsa mer om nya Miljöprövningsmyndigheten och Miljötillståndsutredningen?
Klicka nedan för att komma till fler av Paneos artiklar.
Du hittar även på Paneos Youtube-kanal vår videoserie som bygger på tidigare webbinarium om Miljötillståndsutredningen. För att göra innehållet mer tillgängligt har vi delat upp webbinariet i sju korta delar – från uppdrag och syfte till myndigheternas talerätt
Sedan utredningen presenterades har vissa av förslagen börjat genomföras. Därför kan det vara värdefullt med en repetition av de ursprungliga förslagen, och hur de påverkar miljöprövningen i praktiken.