Ny utredning om mark- och miljödomstolarnas roll i en reformerad miljöprövning 

Den 3 september 2026 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över mark- och miljödomstolarnas roll i det nya prövningssystemet (dir. 2026:109). Mikael Forsgren, generaldirektör på Domstolsverket, utses till utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2028. 

Varför behövs utredningen? 

Reformen av miljöprövningen innebär genomgripande förändringar för mark- och miljödomstolarna. När Miljöprövningsmyndigheten startar den 1 juli 2027 tar den över prövningen av B-verksamheter i första instans. Miljötillståndsutredningen har föreslagit att myndigheten på sikt även ska ta över prövningen av vattenverksamheter och A-verksamheter från domstolarna. Det innebär att domstolarnas roll skiftar från att vara prövningsmyndighet i första instans till att i första hand vara överprövande instans. 

Parallellt med den nationella reformen ställer EU nya krav på snabbare tillståndsprocesser, bland annat genom krav på nationella kontaktpunkter, tidsfrister och enklare miljöbedömningar. Ytterligare EU-rättsakter med liknande inriktning förväntas antas inom den närmaste tiden. 

Trots att reformernas konsekvenser för domstolarna är betydande har de inte belysts i tillräcklig utsträckning i det tidigare utredningsarbetet. Det är bakgrunden till att regeringen nu tillsätter en separat utredning. 

Två huvuduppdrag 

Utredaren har två huvuduppdrag. 

Det första handlar om att kartlägga och analysera de samlade konsekvenserna av genomförda och föreslagna reformer för mark- och miljödomstolarna, särskilt beslutet att inrätta Miljöprövningsmyndigheten. Utredaren ska identifiera vilka delar av domstolarnas verksamhet som påverkas mest och föreslå de förändringar som behövs för att domstolarna ska kunna fullgöra sin nya roll. 

Det andra uppdraget handlar om att granska de processuella reglerna, det vill säga reglerna för hur rättsprocessen går till i mark- och miljödomstolarna. Dagens processregler är komplexa. Domstolarna prövar olika typer av mål som bygger på skilda rättstraditioner. Vissa mål har karaktären av civilrättsliga tvister, andra innebär en fullständig tillståndsprövning i första instans och ytterligare andra liknar förvaltningsrättsliga överklaganden. Det innebär att domstolarna arbetar under olika processuella regelverk beroende på måltyp, med skilda krav på bland annat utredningsansvar. 

Utredaren ska bland annat klarlägga om tillämpningen av regelverken ger upphov till återkommande skillnader i bedömningen mellan domstolarna, granska bestämmelser om rättens sammansättning och domstolens utredningsskyldighet, samt föreslå de ändringar som krävs för en effektiv och rättssäker handläggning. 

Vad innebär detta i praktiken? 

Det här är en utredning som det finns anledning att följa, inte minst för den som regelbundet har ärenden i mark- och miljödomstolarna. De processuella reglerna styr hur tillståndsprövningar och överklaganden hanteras i praktiken och förändringar kan påverka allt från handläggningstider till vilken utredning som krävs och hur domstolen är sammansatt. 

Den som har arbetat med tillståndsprocesser vet att processreglerna i mark- och miljödomstolarna kan vara svåra att överblicka. Att det nu görs en samlad översyn är välkommet för det krävs även förändringar i denna del. Lite intressant är att det är Domstolsverket som ska göra den. De har i och för sig kunskapen om verksamheten men de ansåg också att mark- och miljödomstolarnas ärenden skulle flyttas till förvaltningsrätterna i sitt remissvar till Miljöprövningsutredningen. Nu verkar det dock som att utredningen har domare från mark- och miljödomstolen så de ser nog värdet av specialdomstolarna på ett annat sätt än verket.