Miljöprövningsmyndigheten tar form – verksamhet i Stockholm, Göteborg och Umeå 

Nu börjar den nya Miljöprövningsmyndigheten ta konkret form. Den 17 augusti 2026 beslutade den särskilda utredaren Annelie Roswall Ljunggren att myndigheten ska ha verksamhet i Göteborg och Umeå, utöver huvudkontoret i Stockholm, när den startar den 1 juli 2027. Riksdagen beslutade den 15 juni 2026 om de lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten (prop. 2025/26:238). 

Tre orter i stället för sex 

Miljötillståndsutredningen föreslog ursprungligen sex regionkontor. Regeringen valde i stället att förlägga myndigheten till Stockholm men gav utredaren i uppdrag att bedöma om verksamhet behövde bedrivas på fler orter. Utredningen har nu landat i tre orter. 

Det huvudsakliga skälet är att tillvarata den kompetens och erfarenhet som finns vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Utredningen framhåller också att verksamhet på flera orter minskar myndighetens sårbarhet och stärker dess förmåga i kris och vid höjd beredskap. Urvalet har baserats på orter där det i dag finns en länsstyrelse med en miljöprövningsdelegation, närhet till en mark- och miljödomstol samt tillgång till relevanta utbildningar. 

Vad tar myndigheten över och vad blir kvar? 

Myndigheten tar i ett första steg över tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet som i dag sker hos miljöprövningsdelegationerna, det vill säga B-verksamheter, samt ärenden om omprövning. Alla pågående ärenden överlämnas den 1 juli 2027. 

Hos länsstyrelserna kvarstår bland annat samråd inför tillståndsansökningar och rollen som remissinstans. Länsstyrelserna behåller också behörigheten att föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Det innebär att länsstyrelserna fortsatt har en viktig roll i tillståndsprocessen, även om de inte längre har en miljöprövningsdelegation.  

Verksamhetsövergång har inletts 

Utredningen har beslutat att det finns en möjlighet för verksamhetsövergång i Skåne, Östergötland och Västerbotten där arbetet sker inom en avgränsad organisatorisk enhet där majoriteten av medarbetarna arbetar med MPD-ärenden på övervägande del av sin arbetstid.   

Vad innebär det här i praktiken? 

Att myndigheten etableras på tre orter är ett steg i rätt riktning. Kompetensförsörjningen har hela tiden varit den centrala frågan i den här reformen. Västra Götaland är det län med flest tillståndsärenden och norra Sverige har särskilda behov kopplade till bland annat gruv- och vattenverksamheter, så det finns goda skäl till att just Göteborg och Umeå valdes. 

Samtidigt är tre orter långt ifrån de sex regionkontor som utredningen ursprungligen föreslog. Frågan är om det räcker för att behålla tillräckligt med kompetens runt om i landet. De medarbetare vid övriga länsstyrelser som i dag arbetar med tillståndsfrågor men inte omfattas av verksamhetsövergången riskerar att söka sig vidare, vilket kan påverka kompetensen även i de delar av tillståndsprocessen som kvarstår hos länsstyrelserna. 

Utredaren ska lämna förslag till instruktion och regleringsbrev senast den 30 november 2026. Myndigheten ska vara bemannad och redo att ta emot ärenden den 1 juli 2027. Det är knappt ett år bort. För verksamhetsutövare som planerar att söka tillstånd eller har pågående ärenden hos en miljöprövningsdelegation är det fortsatt klokt att ta höjd för att övergångsperioden kan innebära längre handläggningstider. 

Vill du diskutera din kommande prövning och strategi för detta kontakta Paneo för en diskussion.