Fler förändringar föreslås av miljötillståndsutredningen

Samordning av regler för verksamheter som berör försvaret

Det föreslås att reglerna i miljöbalken och plan- och bygglagen samordnas när det gäller hur ärenden som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt ska överlämnas till regeringen för prövning.  

Mark- och miljödomstolen ska, precis som vid ärenden enligt plan- och bygglagen, alltid börja med att pröva om det finns förutsättningar att ta upp målet i sak, dvs om beslutet går att överklaga och om den som klagar har klagorätt. Saknas dessa förutsättningar ska domstolen avsluta målet direkt genom att avvisa det. Domstolen ska även avgöra målet slutligt om det är möjligt utan att den eller de frågor som är av betydelse för någon av försvarsmyndigheterna kan läggas till grund för avgörandet. Endast om detta inte är möjligt ska målet lämnas över till regeringen för prövning med ett eget yttrande från domstolen.  
 

Mark- och miljööverdomstolens roll förändras 

Mark- och miljööverdomstolens roll som prejudikatinstans stärks. Därför föreslås att reglerna för prövningstillstånd ändras i mål där domstolen är sista instans. I dessa mål ska prövningstillstånd bara ges när det finns ett prejudikatskäl eller när det finns extraordinära skäl, ungefär på samma sätt som i Högsta domstolen. De nuvarande dispensgrunderna om ändrings– och granskningsdispens tas bort för dessa mål, men behålls i övriga måltyper. 

Detta för att en större andel mål kommer att avslutas i Mark– och miljööverdomstolen om den nya instansordningen införs. I praktiken innebär det att domstolen blir slutinstans i omkring 80 procent av målen, och andelen kan bli ännu högre om även ändringarna för så kallade A–mål genomförs. 

För att domstolen ska kunna fokusera mer på prejudikatfrågor föreslås också att den ska ha möjlighet att meddela hängdispens eller följdprövningstillstånd, och att den kan begränsa prövningstillståndet till en viss fråga i målet. Det ger större flexibilitet och gör det lättare att rikta in prövningen på de rättsfrågor som verkligen har vägledande betydelse. För att tydliggöra Mark– och miljööverdomstolens roll som prejudikatinstans föreslås att prövningstillstånd blir fakultativt, dvs att domstolen själv avgör om prövningstillstånd ska ges, även när det finns skäl för dispens. 

Eftersom domstolen får en mer uttalad prejudikatroll föreslås också att mål som inte kan överklagas vidare och som rör frågor av principiell betydelse ska kunna avgöras i en förstärkt sammansättning med sju ledamöter. Dessutom föreslås att Mark– och miljööverdomstolen, precis som andra högre domstolar, ska kunna meddela prövningstillstånd med en ensam lagfaren domare när frågan är enkel. Det är främst tänkt för mål där domstolen inte är prejudikatinstans. 

Avgift vid överklagande föreslås 

Det införs en avgift för den som vill överklaga vissa beslut till mark- och miljödomstolen eller Mark- och miljööverdomstolen. Avgiften gäller bland annat i mål eller ärende om tillstånd eller anmälan enligt 7, 9 eller 11 kap. miljöbalken eller föreskrifter som är meddelade med stöd av dessa kapitel eller 12 kap. 6 § miljöbalken. Undantag görs för myndigheter och för personer med begränsad ekonomi enligt rättshjälpslagen. 

Om avgiften inte betalas i tid får den klagande ett föreläggande att betala, tillsammans med information om att överklagandet annars inte kan prövas. Betalas avgiften inte efter föreläggandet avvisas överklagandet. Får man rätt i sak återbetalas avgiften, helt vid fullt bifall och till hälften vid delvis bifall. Regeringen ansvarar för att besluta om exakt avgiftsnivå och betalningsrutiner. 

En rimlig avgift bedöms idag vara  

• 1 000 kronor till mark- och miljödomstolen och  

• 2 000 kronor till Mark och miljööverdomstolen. 

   

Nivåerna ska vara tillräckligt låga för att inte hindra någon med ett sakligt motiverat överklagande från att få sin fråga prövad. 

Deadlines för meddelande av dom efter huvudförhandling eller sammanträde men inte i övrigt 

Det föreslås införas en gemensam regel om när domar ska meddelas i mål vid mark- och miljödomstolarna. Huvudprincipen är att domstolen ska meddela dom så snart det är möjligt med hänsyn till målets omfattning. Har en huvudförhandling eller ett sammanträde hållits ska domen normalt komma inom två månader, om det inte finns synnerliga skäl att gå över den tidsfristen. Bestämmelsen gäller för alla mål i domstolen i vilka huvudförhandling eller sammanträde hålls.  

Utredningen har också övervägt om det borde införas tidsfrister för beslut om prövningstillstånd, men bedömningen är att det inte är lämpligt, varken för den totala handläggningstiden i överprövande instans eller den tid som går från att överklagandet kommer in tills frågan om prövningstillstånd avgörs. 

Inga begränsningar i möjligheten att överklaga 

När det gäller rätten att överklaga, dvs. klagorätt, har utredningen gått igenom olika förslag om att begränsa vem som får överklaga, bland annat för att motverka långa handläggningstider eller så kallade okynnesöverklaganden. Man har också tittat på om privatpersoner borde få åberopa allmänna intressen i sitt överklagande och om större krav på aktivitet tidigt i processen (preklusion) borde införas. Slutsatsen är att klagorätten inte bör begränsas för vare sig enskilda eller organisationer. Utredningen har dock bedömt att mot bakgrund av bl a EU-domstolens praxis är det inte möjligt att begränsa varken enskildas eller organisationers rätt att överklaga miljöbalksbeslut. 

Ikraftträdande i januari 2028

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. En samordning med andra av utredningens föreslagna förändringar i instansordning har bedömts vara lämplig, eftersom det skulle skapa en mer enhetlig struktur och tydligare roller för bland annat Mark– och miljööverdomstolen. Äldre regler ska fortsätta gälla för mål och ärenden som påbörjats före ikraftträdandet, även för överklaganden, tills de är slutligt avgjorda. 

Reflektioner 

Rent generellt är det positivt att länsstyrelsen föreslås tas bort ur instansordningen och överklagande sker direkt till mark- och miljödomstolen. Det kommer dock inledningsvis medföra krav på en del anpassning hos domstolarna eftersom länsstyrelserna sorterar bort en del ärenden. Dessutom behöver nog domstolen skriva domskäl i betydligt fler mål när de inte längre kan hänvisa till att de delar länsstyrelsens bedömning. Det är å andra sidan positivt.  

Bristande motivering av domar är dock en av anledningarna till att jag inte är så positiv till att ta bort ändrings- och granskningsdispens från Mark- och miljööverdomstolen för jag tycker att om domstolen inte förklarat sin bedömning ska det vara grund för dispens. Jag tycker man kan avvakta med den förändringen tills vi ser hur domskälen utvecklar sig efter att länsstyrelsen tas bort som instans. 

När det kommer till avgifterna för överklagande så har jag inledningsvis varit negativ men jag kan å andra sidan se ett behov av att folk funderar på om det är värt att överklaga eller inte. Ibland ser man också hur folk använder systemet för att klaga på allt hos en verksamhet så det kanske är något som försvinner i högre grad med en avgift som ändå inte är alltför hög. Så sammanfattningsvis så ser jag det som positiva förändringar med undantag för försvinnandet av två dispensgrunder.