Ny myndighet för miljöprövning tar ett steg närmare beslut i riksdagen 

Den 9 april 2026 överlämnade regeringen propositionen Ny myndighet för miljöprövning (prop. 2025/26:238) till riksdagen. Förslaget innebär att en ny statlig förvaltningsmyndighet, Miljöprövningsmyndigheten, ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2027 och ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer hanterar i dag. För verksamhetsutövare, konsulter och myndigheter som arbetar med tillståndsprövning enligt miljöbalken innebär reformen en samlad nationell prövning för B-verksamheter i stället för dagens regionala system. Här sammanfattar vi vad förslaget om en ny myndighet för miljöprövning innebär och vad det betyder i praktiken. 

Bakgrund till förslaget om Miljöprövningsmyndigheten 

Förslaget bygger på Miljötillståndsutredningens betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Utredningen föreslog att uppgiften att som första instans pröva ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet skulle läggas på en ny statlig förvaltningsmyndighet. Klimat- och näringslivsdepartementet tog därefter fram promemorian Ny myndighet för miljöprövning, vars förslag nu behandlas i propositionen. 

Den 5 mars 2026 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Miljöprövningsmyndigheten. Myndigheten ska vara bemannad så att den kan inleda sin verksamhet och operativt ta över ärenden från länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer från och med den 1 juli 2027. 

Vilka uppgifter får Miljöprövningsmyndigheten? 

Enligt förslaget begränsas Miljöprövningsmyndighetens uppdrag inledningsvis till att ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer ansvarar för. Det innebär att den nya myndigheten kommer att pröva ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet i de fall där prövningen i dag sker hos en miljöprövningsdelegation, samt motsvarande ärenden om omprövning. Myndigheten ska ha hela landet som verksamhetsområde, vilket innebär en samlad nationell tillståndsprövning i stället för dagens fördelning på tolv miljöprövningsdelegationer. 

Flera remissinstanser har förordat att myndighetens uppdrag ska vara bredare redan från start, men regeringen bedömer att en stegvis reform minskar risken för att kvalitet och prövningstakt påverkas negativt under övergången. Regeringen anger samtidigt att ambitionen är att Miljöprövningsmyndighetens uppgifter ska vidgas i ett senare skede och att miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen på sikt samlas hos den nya myndigheten. 

Vad ligger kvar hos länsstyrelserna? 

Länsstyrelserna ska även fortsättningsvis pröva vissa ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Det gäller bland annat: 

• Seveso-verksamheter, det vill säga verksamheter som hanterar eller lagrar stora mängder farliga ämnen. 

• Verksamheter som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt, i den utsträckning länsstyrelsen i dag ansvarar för sådan prövning. 

Länsstyrelserna kommer också även fortsättningsvis vara behöriga att föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. 

Gemensam handläggning av sammanhängande ärenden 

Förslaget innebär att Miljöprövningsmyndigheten ska få handlägga en ansökan om tillstånd eller dispens, eller en anmälan enligt miljöbalken, som normalt handläggs av en kommun eller en annan förvaltningsmyndighet, om ärendet har ett samband med en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som Miljöprövningsmyndigheten prövar. En förutsättning är att verksamheterna är avsedda att bedrivas av samma verksamhetsutövare. 

Vid gemensam handläggning ska de handläggningsbestämmelser som gäller för Miljöprövningsmyndighetens prövning av ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet tillämpas. Det innebär exempelvis att en anmälningspliktig verksamhets miljöpåverkan ska bedömas tillsammans med den tillståndspliktiga verksamhetens miljöpåverkan, och att Miljöprövningsmyndigheten inte ska fatta ett särskilt beslut om betydande miljöpåverkan för den anmälningspliktiga delen. 

Gemensam handläggning är dock inte möjlig om ansökan eller anmälan avser en fråga där avgörandet kan överklagas till regeringen. Miljöprövningsmyndigheten ska underrätta den kommun eller förvaltningsmyndighet som annars skulle ha handlagt ärendet, och den underrättade myndigheten ska överlämna ett ärende som avser samma sak. 

Hur överklagas Miljöprövningsmyndighetens beslut? 

Miljöprövningsmyndighetens beslut ska överklagas till den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs, har bedrivits eller kommer att bedrivas. Det innebär att överklagade ärenden fördelas mellan de fem mark- och miljödomstolarna på motsvarande sätt som i dagens system, i stället för att samlas hos en enda domstol. Behovet av en enhetlig rättstillämpning tillgodoses enligt regeringen genom att Mark- och miljööverdomstolen även fortsättningsvis hanterar överklaganden i andra instans. 

Till skillnad från en miljöprövningsdelegation, som inte är en fristående förvaltningsmyndighet, kommer Miljöprövningsmyndigheten att vara motpart om en enskild överklagar myndighetens beslut. Regeringen bedömer att detta inte medför risk för att myndigheten ska anses partisk, och att en tvåpartsprocess bidrar till att utredningsmaterialet blir fylligare. 

Förtydligande om förfarandebestämmelser 

Propositionen innehåller ett förtydligande av att förfarandebestämmelserna i 19 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken, som rör bland annat kungörelse, samråd, sammanträde, besiktning på platsen och kommunicering, endast ska tillämpas i ärenden om prövning av miljöfarlig verksamhet. Avgränsningen har sedan tidigare framgått av förarbetena men inte av paragrafernas ordalydelse. 

Giltighetsförlängning av tillstånd 

Förslaget innebär även att 21 kap. 1 a § första stycket 8 miljöbalken ändras så att mark- och miljödomstolen som första instans endast prövar ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd som domstolen har meddelat som första instans. Bakgrunden är att de bestämmelser om giltighetsförlängning som trädde i kraft den 1 januari 2025 inte innehöll någon uttrycklig begränsning av detta slag, vilket framstår som ett förbiseende. Den myndighet som har meddelat ett tillstånd ska enligt regeringen även hantera förlängningen av tillståndet. 

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 

Ändringen som rör giltighetsförlängning föreslås träda i kraft den 1 september 2026. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. 

För övergången gäller följande: 

• Miljöprövningsmyndigheten ska efter ikraftträdandet handlägga ärenden som har inletts hos länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Länsstyrelserna ska överlämna handlingarna i ärendena till myndigheten. 

• I ärenden där tillstånd har getts av en länsstyrelse ska en ansökan om återkallelse, omprövning eller ändring av tillståndet efter ikraftträdandet göras hos Miljöprövningsmyndigheten, om motsvarande tillstånd efter ikraftträdandet skulle ha getts av Miljöprövningsmyndigheten. 

• Detsamma ska gälla en ansökan om att upphäva ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet, en ansökan om att ändra eller upphäva bestämmelser och villkor i ett beslut, samt en ansökan om giltighetsförlängning. 

Övergångsbestämmelsen är formulerad så att den omfattar både tillstånd som har meddelats av en miljöprövningsdelegation och andra tillstånd som har beslutats av en länsstyrelse, inklusive tillstånd meddelade före 1998. 

Vad innebär den nya myndigheten för miljöprövning i praktiken? 

För verksamhetsutövare som planerar tillståndsprövningar inom de verksamhetstyper som i dag prövas av miljöprövningsdelegationerna innebär förslaget att prövningen från och med den 1 juli 2027 kommer att ske hos en samlad nationell myndighet i stället för hos en regional delegation. Pågående ärenden kommer att överlämnas till den nya myndigheten vid ikraftträdandet, vilket kan påverka handläggningstiderna under övergångsperioden.  

Den nya myndigheten kommer att medföra stora förändringar hos länsstyrelserna och inom deras verksamheter. Dessa förändringar har redan börjat genomföras hos vissa länsstyrelser. Påverkan förväntas öka desto närmare övergången vi kommer eftersom personal väntas lämna länsstyrelserna. Om er verksamhet ska söka tillstånd inom de det närmaste året bör ni räkna med längre handläggningstider än normalt. 

Förslaget är i nuläget en proposition som har överlämnats till riksdagen för beslut. Förändringarna ska enligt regeringen ses som ett första steg i en bredare reform där ambitionen är att miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen på sikt ska samlas hos den nya myndigheten för miljöprövning.