Artiklar inom ämnet
Om Paneo
Paneo hjälper verksamhetsutövare, fastighetsägare och VA-huvudmän att lösa deras miljörättsliga och va-juridiska problem.
Prenumerera på Paneos kunskapsbrev
Det händer mycket inom både miljörätten och va-rätten vilket gör att det är en utmaning att hålla sig uppdaterad. I Paneos kunskapsbrev delar jag med mig av nyheter, de senaste uppdateringarna och mina tankar om ny praxis och kommande lagstiftning.
Innehåll
Miljöprövningsdelegationen (MPD)
Miljöprövningsdelegationen är den myndighet som prövar tillståndsansökningar för B-verksamheter i Sverige. Handläggningen är skriftlig och mer lik ett förvaltningsärende än en domstolsprocess. Den som förstår hur MPD är organiserat och vad som gäller under prövningen är bättre rustad att driva ett ärende framåt effektivt.
Vad är miljöprövningsdelegationen?
MPD är inte en fristående myndighet. Det är ett särskilt beslutsorgan som finns inom länsstyrelsen, men som ändå är organisatoriskt självständigt i sitt beslutsfattande.
Det finns tolv miljöprövningsdelegationer i landet, fördelade på länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Östergötland, Kalmar, Skåne, Halland, Västra Götaland, Örebro, Dalarna, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.
Sammansättning och utnämning
MPD består av en ordförande och en eller flera miljösakkunniga. Antalet ledamöter anpassas efter hur stor arbetsbelastning respektive delegation har. Ordföranden ska vara jurist med särskild erfarenhet av miljöfrågor. De miljösakkunniga ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning. Regeringen utser samtliga ledamöter för en bestämd tid, efter att landshövdingen lämnat ett nomineringsunderlag. Det formella stödet för detta finns i förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer, §§ 18–20 a.
Att ledamöterna utses av regeringen är avsiktligt. Det är ett sätt att säkerställa att MPD kan fatta beslut självständigt, utan att länsstyrelsens tjänstepersoner påverkar prövningen. Länsstyrelsen är dessutom remissinstans i MPD-ärenden, vilket ställer krav på tydlig organisatorisk separation.
Vilka ärenden prövar MPD?
Utgångspunkten är 9 kap. 8 § miljöbalken (MB): MPD prövar tillståndsansökningar för B-verksamheter, det vill säga miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd men vars miljöpåverkan inte är av den storleksordning som kräver domstolsprövning. Vilka verksamheter som är B-verksamheter framgår av miljöprövningsförordningen (2013:251).
Utöver nya ansökningar prövar MPD även:
Ändringstillstånd
Numera är ändringstillstånd huvudregeln för en tillståndspliktig ändring av en befintlig verksamhet (16 kap. 2 a § MB). Ett ändringstillstånd avser bara ändringen och ersätter inte det befintliga tillståndet i sin helhet. Undantag gäller om det vore olämpligt att begränsa prövningen till enbart ändringen – i sådana fall krävs ett helt nytt tillstånd.
Omprövning av villkor. MPD kan pröva om befintliga tillstånd och ändra eller upphäva villkor med stöd av 24 kap. MB. Om tillståndet har meddelat hos en MPD där länsstyrelsen även är tillsynsmyndighet för verksamheten kan delegationen dessutom självmant ta initiativ till omprövning enligt 24 kap. 11 § MB, utan att länsstyrelsen behöver göra någon framställan. Villkor kan ändras eller upphävas enligt 24 kap. 13 § MB.
Återkallelse
Under de förutsättningar som anges i 24 kap. 3 § MB kan MPD återkalla ett tillstånd, till exempel om verksamheten slutligt upphört eller om tillståndet inte följts.
Skriftlig handläggning
Den kanske tydligaste skillnaden mot en prövning i mark- och miljödomstolen är att MPD handlägger sina ärenden skriftligt. Sammanträden förekommer men är ytterst ovanliga. Möjligheten att hålla sammanträde finns visserligen i 19 kap. 4 § MB, men det är inte vanligt och sker bara när MPD bedömer det som nödvändigt för utredningen.
Den praktiska konsekvensen för sökanden är att ansökan och alla kompletteringar behöver bära hela bevisbördan. Det finns inget tillfälle att vid en förhandling klargöra otydligheter muntligen såsom hos mark- och miljödomstolarna. . Att prövningen är skriftlig gör det också särskilt viktigt att ansökan är strukturerad och tydlig. Kompletteringar riskerar att dra ut på handläggningstiden och i värsta fall kan brister i ett ärende leda till att ansökan avvisas.
Processen steg för steg
1. Formaliakontroll och kompletteringsföreläggande
Direkt efter att ansökan kommit in genomför MPD:s handläggare en formaliakontroll. Syftet är att kontrollera om ansökan uppfyller de grundläggande formkraven enligt 22 kap. MB: att den är undertecknad, att ombudsfullmakt finns om ett ombud företräder sökanden, och att de uppgifter som ska ingå i en ansökan faktiskt finns med.Om ansökan är ofullständig skickar MPD ett kompletteringsföreläggande. Sökanden ges en frist att komplettera. Svarar man inte eller kompletterar bara delvis, kan ärendet avvisas. Det är därför klokt att säkerställa att ansökan uppfyller de grundläggande formkraven redan vid inlämningen, snarare än att planera för att komplettera efter hand.
Om man uppfyller de grundläggande formkraven så görs en bedömning om ansökan i övrigt behöver kompletteras. I det här stadiet skickas ansökan ofta till bl a kommunen och andra relevanta remissmyndigheter med en förfrågan om de önskar kompletteringar. Därefter skickas ett kompletteringsföreläggande till sökanden som får möjlighet att komplettera. Skulle efter komplettering fortfarande kräva kompletteringar kan ytterligare kompletteringar krävas alternativt ansökan kan avvisas.
2. Kungörelse
När ansökan bedöms uppfylla formkraven kungörs den. Kungörelsen publiceras i ortstidning och på MPD:s anslagstavla. Den innehåller en kortfattad beskrivning av den ansökta verksamheten och anger en tidsfrist inom vilken allmänheten och sakägare kan yttra sig. Sökanden ansvarar för kungörelsekostnaden.
3. Remissrunda
Parallellt med kungörelsen skickar MPD ut ansökan på remiss. Remissinstanserna ges normalt tre till fem veckor för att yttra sig.
Vissa remissinstanser hörs alltid:
- Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd (eller motsvarande organ med miljötillsynsansvar) ska alltid ges tillfälle att yttra sig.
- Länsstyrelsen i sin egenskap av tillsynsmyndighet eller remissmyndighet, skild från MPD.
Utöver dessa fasta instanser anpassas remissomgången efter ärendets karaktär. Beroende på verksamhetens art och geografiska läge kan bland annat följande höras:
- Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) vid ärenden med utsläpp till t.ex vatten eller av luftföroreningar
- Sveriges geologiska undersökning (SGU) vid ärenden med påverkan på grundvatten
- Trafikverket vid verksamheter med transportpåverkan
- Försvarsmakten om verksamheten befinner sig nära militära intressen
- Grannkommuner om verksamheten kan ha gränsöverskridande miljöeffekter
- Sakägare, det vill säga grannar och andra med enskilda intressen som direkt berörs av verksamheten
4. Hantering av yttranden och eventuella ytterligare kompletteringar
När remisstiden löpt ut sammanställer MPD de inkomna yttrandena och ger normalt sökanden möjlighet att bemöta dem. Det är i detta skede som sökanden behöver ta ställning till varje yttrande: vilka invändningar ska bemötas, vilka synpunkter föranleder justeringar av ansökan och vilka är av sådan karaktär att de kan lämnas utan åtgärd?
Yttranden av mer teknisk natur – exempelvis från Naturvårdsverket om utsläppsgränser eller från länsstyrelsen om skyddsavstånd – kräver ofta att sökanden presenterar egna utredningar eller mätningar som svar. Denna fas kan ta tid och påverkar i hög grad hur lång tid hela prövningen tar.
5. Beslut
När beredningen är klar fattar MPD sitt beslut. Beslutet fattas av ordföranden och en miljösakkunnig. Observera att MPD meddelar beslut, inte dom. Det är en viktig distinktion: ett beslut är ett förvaltningsbeslut, medan en dom är ett domstolsavgörande.
Beslutet innehåller bland annat om tillstånd beviljas och till vad, de villkor som ska gälla för verksamheten, eventuella igångsättningsfrister och andra föreskrifter. Beslutet delges sökanden och övriga parter.
Handläggningstider
För MPD gäller ett handläggningstidsmål: ett komplett ärende ska avgöras inom 180 dagar. Från och med samma datum ska MPD i normalfallet upprätta en handläggningsplan, det vill säga en tidsplan för ärendet, när ansökan bedömts komplett.
Att 180-dagarsmålet finns är positivt, men verkligheten ser annorlunda ut. Paneos kartläggning för 2024 visar att medianen för avgjorda MPD-ärenden var 322 dagar – nästan dubbelt så lång som målsättningen. Det kortaste genomsnittet uppmättes hos Dalarna med 100 dagar och det längsta hos Östergötland med 344 dagar. Totalt avgjordes 222 fullständiga tillståndsprövningsärenden av MPD under 2024. Åtta av tolv MPD:er klarade 180-dagarsmålet under det aktuella året.
Variationen är alltså stor. Den hänger samman med faktorer som ärendenas komplexitet, kompletteringsbehovet och delegationernas varierande arbetsbelastning. En väl genomarbetad ansökan är det mest effektiva sättet att hålla nere handläggningstiden.
Reformen 2027 – MPD föreslås ersättas av en ny myndighet
Regeringen har tagit fram ett förslag om att inrätta en ny statlig myndighet för miljöprövning. Den nya Miljöprövningsmyndigheten ska vara operativ den 1 juli 2027.
I ett första skede tar den nya myndigheten över MPD:s uppgifter, det vill säga prövningen av B-verksamheter. I ett andra skede är tanken att myndigheten även ska ta över mark- och miljödomstolarnas förstainstansprövning av de ärenden som i dag hanteras av MMD. Myndigheten organiseras som en enrådighetsmyndighet med insynsråd.
Syftet med reformen är att skapa en enhetligare prövning. I dag skiljer sig praxis och handläggningstider påtagligt åt mellan de tolv MPD:erna. En nationell myndighet med gemensamma arbetssätt och en sammanhållen prövningsorganisation förväntas minska dessa skillnader.
För den som har ett pågående ärende hos MPD i närtid är det viktigt att följa hur övergången regleras. Hur ärenden som är under handläggning den 1 juli 2027 ska hanteras och vilka övergångsbestämmelser som gäller kommer att preciseras i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Paneo följer utvecklingen och uppdaterar artikeln när det finns mer att säga om detta.
Hur överklagar du ett MPD-beslut?
MPD:s beslut kan överklagas. Instansordningen ser ut så här:
MPD → Mark- och miljödomstol (MMD) → Mark- och miljööverdomstolen (MÖD)
MÖD kräver prövningstillstånd, vilket innebär att målet inte automatiskt tas upp för prövning. Prövningstillstånd meddelas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det överklagade avgörandet, eller om det av andra skäl är viktigt att MÖD prövar saken.
Överklagandetid
Överklagandetiden är tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden. Det är alltså delgivningstidpunkten, inte beslutsdatumet, som räknas.
Vem kan överklaga?
Följande har rätt att överklaga ett MPD-beslut:
- Sökanden, om tillståndet nekats eller om villkoren är mer betungande än acceptabelt eller inte kan följas
- Sakägare, det vill säga grannar och andra vars enskilda intressen direkt berörs av verksamheten
- Berörda kommuner
- Tillsynsmyndigheten
- Remissmyndigheter såsom t. ex länsstyrelsen och Naturvårdsverket
- Miljöorganisationer som uppfyller kraven i 16 kap. 13 § MB – de måste bland annat ha bedrivit verksamhet i Sverige i minst tre år och ha fler än 100 medlemmar
Hur går överklagan till?
Överklagandet ges in till MPD, den myndighet som fattat beslutet. Om MPD bedömer att överklagandet kommit in i rätt tid, sänds ärendet vidare till den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten bedrivs.
I MMD prövas överklagandet som ett domstolsmål med domstolens processuella regler. Det innebär att MMD kan hålla en sammanträde, vilket skiljer sig från MPD:s skriftliga handläggning.
Varför juridisk hjälp gör skillnad
En tillståndsprövning rör sig i skärningspunkten mellan teknik, miljövetenskap och juridik. De tekniska frågorna hanteras av miljökonsulter som bidrar med utredningar om buller, utsläpp, ekologi och hydrogeologi. Men prövningen i sig är en rättslig process med formella krav på ansökans innehåll, samrådets genomförande, villkorsutformning och hur synpunkter från remissinstanserna bemöts.
Ett juridiskt ombud med specialisering inom miljörätt kan bidra genom hela processen: från strategiska val om ansökans avgränsning och val av prövningsform, via hanteringen av yttranden och remissvar, till huvudförhandlingen och granskningen av domen. Prövningsmyndigheter har i olika sammanhang påpekat att ansökningar med juridiskt ombud håller högre kvalitet och leder till effektivare prövningar.
Kontakta Paneo för att diskutera din tillståndsprocess
Paulina Rautio
Paulina är miljöjurist med över femton års erfarenhet av tillståndsprövningar inom både privat och offentlig sektor. Hennes bakgrund från domstol och myndighet ger henne en bred förståelse för både verksamheternas behov och de krav som ställs i miljörättsliga processer.