Artiklar inom ämnet
Om Paneo
Paneo hjälper verksamhetsutövare, fastighetsägare och VA-huvudmän att lösa deras miljörättsliga och va-juridiska problem.
Prenumerera på Paneos kunskapsbrev
Det händer mycket inom både miljörätten och va-rätten vilket gör att det är en utmaning att hålla sig uppdaterad. I Paneos kunskapsbrev delar jag med mig av nyheter, de senaste uppdateringarna och mina tankar om ny praxis och kommande lagstiftning.
Innehåll
Mark- och miljödomstolen
Mark- och miljödomstolen prövar tillståndsansökningar för de största miljöpåverkande verksamheterna i Sverige: A-verksamheter och vattenverksamheter av större omfattning. Till skillnad från miljöprövningsdelegationens skriftliga förvaltningshandläggning är prövningen i MMD en domstolsprocess med remissomgång, förberedelse och – i de flesta fall – en muntlig huvudförhandling. Det ställer andra krav på sökanden och dennes ombud.
Vad är mark- och miljödomstolen?
Mark- och miljödomstolarna är specialdomstolar som är inrättade vid fem tingsrätter. De bildades den 2 maj 2011 genom en sammanslagning av de dåvarande fastighetsdomstolarna och miljödomstolarna. Det rättsliga ramverket finns i lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar.
Att MMD är en domstol, inte ett förvaltningsmyndighet, har praktiska konsekvenser. Processen styrs mer av processuella regler, parterna kan åberopa vittnen och sakkunniga, och avgörandet kallas dom, inte beslut. De fem domstolarna och deras upptagningsområden
Det finns fem mark- och miljödomstolar i landet, med följande geografiska upptagningsområden. Vilken domstol som är behörig avgörs av var den aktuella verksamheten eller åtgärden i huvudsak ska bedrivas eller bedrivs.
|
Domstol |
Placering |
Upptagningsområde |
|---|---|---|
|
Mark- och miljödomstolen |
Umeå tingsrätt |
Norrbottens län och delar av Västerbottens län |
|
Mark- och miljödomstolen |
Östersunds tingsrätt |
Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län (utom Örnsköldsvik) samt delar av Västerbottens och Dalarnas kommuner |
|
Mark- och miljödomstolen |
Nacka tingsrätt |
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län samt flertalet kommuner i Dalarna och delar av Örebro |
|
Mark- och miljödomstolen |
Vänersborgs tingsrätt |
Hallands, Västra Götalands och Värmlands län samt delar av Örebro |
|
Mark- och miljödomstolen |
Växjö tingsrätt |
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län |
Sammansättning
En av de mest utmärkande dragen hos MMD är hur rätten sätts samman. Domstolen dömer inte enbart med lagfarna domare, , dvs. jurister, utan har en sammansättning utformad för att hantera komplexa tekniska och naturvetenskapliga sakfrågor.
Grundsammansättningen i tillståndsfrågor är en lagfaren domare och ett tekniskt råd samt två särskilda ledamöter. I mer komplicerade mål kan ytterligare ledamöter ingå.
Tekniska råd är anställda vid domstolen. De ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av de typer av sakfrågor som domstolen prövar. Deras roll är att bidra med teknisk och naturvetenskaplig bedömningskompetens – exempelvis i frågor om utsläppsgränser, hydrogeologi eller bullerutbredning. Det är en viktig skillnad mot en allmän domstol där sakkunnigfrågor enbart hanteras genom extern bevisning.
Särskilda ledamöter tjänstgör efter kallelse och är inte anställda vid domstolen. De rekryteras utifrån sakkompetens inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområden, eller från industriell, kommunal eller areell verksamhet.Till skillnad från allmänna nämndemän väljs de alltså utifrån specialistkompetens.
Vilka mål prövar MMD som första instans?
MMD prövar i egenskap av första instans framför allt:
- A-verksamheter – miljöfarlig verksamhet med störst miljöpåverkan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Det rör sig typiskt om verksamheter med stor energiförbrukning, kemikaliehantering eller utsläpp som påverkar omgivningen mer påtagligt.
- Vattenverksamheter av större omfattning, exempelvis byggande av dammar, bryggor och ledningar i vatten eller muddring. Vilka åtgärder som räknas som vattenverksamhet framgår av 11 kap. 3 § MB.
MMD prövar dessutom överklaganden av MPD:s beslut om tillstånd till B-verksamheter. Den prövningen sker dock som ett överklagandemål, inte som ett ansökningsmål, och behandlas i en separat artikel. Den här artikeln fokuserar på ansökningsmålen – det vill säga när MMD prövar en tillståndsansökan som första instans.
Från ansökan till dom. Processen steg för steg
Ansökningsmål i MMD regleras framför allt i 22 kap. MB. Nedan beskrivs processens huvudsakliga moment.
1. Ansökan
Ansökan lämnas in till den behöriga mark- och miljödomstolen. Vad en ansökan om tillstånd ska innehålla framgår av 22 kap. MB. Det handlar bland annat om en beskrivning av verksamheten, uppgifter om vilka störningar och olägenheter som kan uppkomma, hur man avser att begränsa dem, samt ett förslag till de villkor sökanden anser skäliga.
Är det fråga om en vattenverksamhet tillkommer ytterligare uppgiftskrav enligt 22 kap. MB – bland annat uppgifter om rådighetsfrågor, det vill säga sökandens rätt att råda över det vattenområde som berörs.
2. Formaliakontroll
När ansökan kommit in granskar mark- och miljödomstolen att de formella kraven är uppfyllda. Det handlar bland annat om att ansökan har getts in i rätt antal exemplar, att den är undertecknad av behörig firmatecknare eller av ombud med fullmakt, att ansökningsavgiften är betald och att en miljökonsekvensbeskrivning bifogats när lagen kräver det. Är något bristfälligt föreläggs sökanden att avhjälpa bristen inom en viss tid. Avhjälps inte bristen kan ansökan avvisas och målet avslutas utan prövning i sak.
Handläggningen av målet startar normalt inte förrän ansökningsavgiften är betald.
3. Komplettering
När formalia är på plats prövar domstolen om ansökans innehåll är tillräckligt för en prövning i sak. I detta skede skickar domstolen ofta ansökan till de berörda myndigheterna med en förfrågan om eventuella kompletteringsbehov. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och berörda kommuner ges tillfälle att lämna synpunkter på vilka uppgifter som behöver kompletteras innan ansökan kan kungöras. Domstolen sammanställer önskemålen och förelägger sökanden att svara.
4. Kungörelse
När ansökan bedömts vara tillräcklig för en prövning i sak kungörs den . Kungörelsen ska innehålla uppgifter om vad ansökan avser, var handlingarna finns tillgängliga och en frist för att lämna synpunkter. Kungörelsen publiceras i en ortstidning. Sökanden bär kostnaden.
Det är vid kungörelsen som allmänheten och berörda sakägare formellt underrättas om det ansökta projektet.
4. Remiss
Parallellt med kungörelsen skickar domstolen ansökan på remiss till berörda myndigheter . Följande myndigheter är automatiska remissinstanser och ska alltid ges tillfälle att yttra sig om man inte konstaterar att de inte berörs av ansökan:
- Naturvårdsverket
- Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
- Myndigheten för Civilt försvar
- Länsstyrelsen i det berörda länet
- Berörda kommuner
Att dessa myndigheter alltid hörs hänger samman med deras respektive ansvarsområden: miljöskydd, vattenvård, olycks- och räddningsberedskap samt regional tillsyn och planering.
Beroende på projektets karaktär remitteras ansökan även till ytterligare myndigheter. Remissinstansernas yttranden är viktiga för prövningen, och sökanden behöver i ett senare skede ta ställning till varje synpunkt som framförs.
5. Förberedelse och kommunicering
Efter remissrundan vidtar en kommuniceringsfas. Sökanden ges möjlighet att bemöta de synpunkter som remissinstanser och enskilda lämnat.
MMD ska driva förberedelsen med inriktning på ett effektivt avgörande av målet och säkerställa att utredningen får den inriktning och den omfattning som krävs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning samt väsentliga miljöeffekter. (prop. 2023/24:152, SFS 2024:1210). Domstolen ska i normalfallet upprätta en handläggningsplan – en tidsplan för ärendets handläggning.
Förberedelsefasen kan vara skriftlig eller muntlig. I de flesta är skriftlig förberedelse tillräcklig. I mer komplicerade mål hålls ett eller flera muntliga förberedelser där oklarheter i talan och ansökan klargörs.
6. Huvudförhandling
I de flesta ansökningsmål hålls en muntlig huvudförhandling. Den är det tillfälle då parterna presenterar sina argument, eventuella vittnen och sakkunniga hörs och domstolen kan ställa frågor direkt till sökanden och motparterna. Typiskt ingår även en syn på platsen, det vill säga ett platsbesök där domstolens ledamöter kan bilda sig en konkret uppfattning om verksamhetens förutsättningar och omgivningen.
MMD kan dock avgöra målet enbart på skriftligt underlag om det med hänsyn till utredningen är tillräckligt med skriftlig handläggning. Domstolen kan avstå från att hålla en förhandling om det är “uppenbart obehövligt” även om en part begärt det.
I praktiken är det framför allt okomplicerade ärenden utan starka motintressen som kan komma i fråga för avgörande utan förhandling. I komplexa projekt med tekniskt avancerade frågeställningar och aktiva sakägarintressen kommer huvudförhandling att hållas.
7. Dom
Domen ska meddelas inom två månader från det att huvudförhandlingen avslutades. Vad domen ska innehålla regleras i 22 kap. MB och omfattar bland annat:
- tillstånd och vad det avser
- villkor för verksamheten
- Igångsättningsfrist eller arbetstid
- Kontroll av verksamheter
- rättegångskostnader
- upplysning om möjligheten att överklaga
Domen träder i laga kraft tre veckor efter att den meddelades, om ingen överklagar.
Ändringstillstånd
Vid ändring av befintliga verksamheter är numera ändringstillstånd huvudregeln. Det innebär att när en verksamhet ska ändras begränsas tillståndet till att enbart avse ändringen, utan att hela det befintliga tillståndet omprövas.
Syftet är att göra prövningen mer proportionerlig. En verksamhet som söker tillstånd för en mindre kapacitetshöjning bör inte behöva underkastas en fullständig nyprövning av verksamheten i sin helhet.
Undantag gäller om det vore olämpligt att begränsa prövningen till enbart ändringen eller om sökanden själv vill ha ett nytt samlat tillstånd för hela verksamheten.
Idag finns det också en möjlighet att förlänga tidsbegränsade tillstånd med upp till tre år.
Domen och vad som händer sedan
Verkställighetsförordnande
MMD kan i sin dom förordna att tillståndet får tas i anspråk redan innan domen vunnit laga kraft. Det kallas verkställighetsförordnande. Praktisk betydelse: projektet kan påbörjas utan att behöva invänta ett eventuellt överklagande och dess handläggningstid.
Verkställighetsförordnande söks normalt redan i ansökan eller behov uppkommer under förberedelsefasen. Domstolen bedömer om det finns skäl att bevilja det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.
Notera att verkställighetsförordnandet kan kombineras med krav på säkerhet. Om överklagandeinstansen sedermera ändrar domen kan tillståndsinnehavaren behöva återställa utförda åtgärder.
Rättskraft
En lagakraftvunnen dom om tillstånd är bindande mot alla och har s.k. rättkraft. Tillståndet kan däremot omprövas eller återkallas under de förutsättningar som framgår av 24 kap. MB.
Rättegångskostnader och ansökningsavgifter
Kostnadsreglerna skiljer sig åt beroende på om målet avser miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet.
Miljöfarlig verksamhet: Varje part bär sina egna rättegångskostnader, oavsett utfall.
Vattenverksamhet: Sökanden betalar normalt sakägarnas och myndigheternas rättegångskostnaderRegeln speglar det faktum att vattenrättsliga mål ofta berör sakägare vars rättigheter kan påverkas negativt av projektet och som inte frivilligt har gett in sig i processen. Det är dock inte alla som räknas som vattenrättsliga sakägare som får sina rättegångskostnader ersatta.
Utöver rättegångskostnaderna tillkommer ansökningsavgifter för vattenverksamheter. Avgiften är en grundavgift som bestäms utifrån projektkostnaden och kan röra sig om 1 500 kronor för de minsta projekten upp till 400 000 kronor för de allra största.
Handläggningstider
MMD är ingen snabb process. Naturvårdsverkets statistik för 2024 ger en tydlig bild:
- MMD avgjorde under 2024 totalt 55 mål om tillstånd för miljöfarlig verksamhet och 193 mål om tillstånd för vattenverksamhet som första instans.
- Medianen från inkommen ansökan till dom var 474 dagar, motsvarande ungefär 15,5 månader.
- Medianen räknat från kungörelse var 308 dagar, knappt tio månader.
- 75 procent av målen var avgjorda inom 581 dagar.
- 90 procent av målen var avgjorda inom 926 dagar, det vill säga drygt 2,5 år.
Statistiken visar att ett mål i MMD typiskt tar ett till ett och ett halvt år från ansökan till dom. En tiondel av målen drar ut mer än 2,5 år – vilket speglar de mest komplicerade projekten med tekniskt avancerade frågeställningar, många remissinstanser och aktiva motstående intressen.
Faktorer som påverkar handläggningstiden inkluderar hur komplett ansökan är vid inlämning, målets komplexitet, hur snabbt sökanden svarar på kompletteringsbegäran, samt om målet avgörs utan eller med huvudförhandling.
Skillnaden mot miljöprövningsdelegationen
Den som läst artikeln om MPD känner igen en del av processens moment. Det finns emellertid viktiga skillnader.
Domstol kontra förvaltningsmyndighet. MPD är ett organ inom länsstyrelsen. MMD är en domstol med de processuella konsekvenser det innebär – partsregler, bevisning, dom med överklagandefrist.
Muntlig förhandling. MPD handlägger har skriftlig handläggning som utgångspunkt. Sammanträden är ovanliga. MMD håller i de flesta fall en muntlig huvudförhandling med möjlighet till syn på plats. Det ger sökanden ett tillfälle att presentera projektet direkt för rätten, men ställer också krav på förberedelse av hur projektets fördelar och miljöanpassning kommuniceras.
Sammansättning. MPD består av en ordförande och miljösakkunnig. MMD har lagfarna domare, tekniska råd och i förekommande fall särskilda ledamöter.
Hur överklagas en MMD-dom?
MMD:s dom kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), som är en avdelning vid Svea hovrätt. Överklagandetiden är tre veckor från det att domen meddelades.
Prövningstillstånd (PT) krävs för att MÖD ska ta upp målet. Det innebär att MÖD inte automatiskt prövar alla överklagade domar. PT meddelas bland annat om det finns anledning att betvivla riktigheten av det överklagade avgörandet, om utgången kan ha betydelse som prejudikat eller om det annars finns särskilda skäl.
Vad händer med MMD efter 2027?
Mark- och miljödomstolarna befinner sig i ett pågående reformarbete. Den 1 juli 2027 inrättas Miljöprövningsmyndigheten, som ska ta över prövningen av B-verksamheter från länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. I ett andra skede kan även A-verksamheter och vattenverksamheter – de mål som MMD i dag prövar som första instans – komma att prövas av den nya myndigheten. Det finns dock ingen tidsplan eller något förslag till lagstiftning framme.
I betänkandet En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden (SOU 2025:122) föreslår Miljötillståndsutredningen att länsstyrelsen tas bort ur instansordningen för överklagade miljöbalksärenden som startar hos kommunen. Förändringen rör i huvudsak tillsynsärenden och bedöms korta handläggningstiden med omkring sex månader.
Mark- och miljööverdomstolens roll som prejudikatinstans förstärks samtidigt. I de mål där Mark- och miljööverdomstolen är sista instans skärps reglerna om prövningstillstånd, så att tillstånd ges enbart på prejudikatskäl eller extraordinära skäl, ungefär som i Högsta domstolen. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
MMD:s roll som överklagandeinstans för Miljöprövningsmyndighetens beslut kvarstår dock. Överklaganden av den nya myndighetens beslut ska ske till den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs. Domstolarna försvinner alltså inte; deras funktion förskjuts mot ett ökat överklagandeuppdrag.
Varför juridisk hjälp gör skillnad
En tillståndsprövning rör sig i skärningspunkten mellan teknik, miljövetenskap och juridik. De tekniska frågorna hanteras av miljökonsulter som bidrar med utredningar om buller, utsläpp, ekologi och hydrogeologi. Men prövningen i sig är en rättslig process med formella krav på ansökans innehåll, samrådets genomförande, villkorsutformning och hur synpunkter från remissinstanserna bemöts.
Ett juridiskt ombud med specialisering inom miljörätt kan bidra genom hela processen: från strategiska val om ansökans avgränsning och val av prövningsform, via hanteringen av yttranden och remissvar, till huvudförhandlingen och granskningen av domen. Prövningsmyndigheter har i olika sammanhang påpekat att ansökningar med juridiskt ombud håller högre kvalitet och leder till effektivare prövningar.
Kontakta Paneo för att diskutera din tillståndsprocess
Paulina Rautio
Paulina är miljöjurist med över femton års erfarenhet av tillståndsprövningar inom både privat och offentlig sektor. Hennes bakgrund från domstol och myndighet ger henne en bred förståelse för både verksamheternas behov och de krav som ställs i miljörättsliga processer.