Artiklar inom ämnet
Om Paneo
Paneo hjälper verksamhetsutövare, fastighetsägare och VA-huvudmän att lösa deras miljörättsliga och va-juridiska problem.
Prenumerera på Paneos kunskapsbrev
Det händer mycket inom både miljörätten och va-rätten vilket gör att det är en utmaning att hålla sig uppdaterad. I Paneos kunskapsbrev delar jag med mig av nyheter, de senaste uppdateringarna och mina tankar om ny praxis och kommande lagstiftning.
Innehåll
Vart skickar du din ansökan? MPD eller mark- och miljödomstol
Att söka miljötillstånd är en process med många steg – men redan innan du börjar skriva din ansökan kan det vara bra att veta vart den ska skickas. Det är inte alltid självklart. Beroende på vad din verksamhet gör, och hur stor påverkan den har på omgivningen, kan ansökan hamna hos antingen en miljöprövningsdelegation (MPD) eller en mark- och miljödomstol (MMD). Det handlar om två olika myndigheter med var sin roll i systemet.
Den här artikeln förklarar grundregeln, visar vilken instans som gäller för din verksamhet och ger en geografisk översikt över var i landet respektive myndighet är behörig.
Grundregeln: verksamhetskategorin avgör
Utgångspunkten är enkel. Tillståndspliktiga verksamheter och åtgärder delas in i tre kategorier i miljöprövningsförordningen:
- A-verksamheter är de mest miljöpåverkande och prövas av mark- och miljödomstol.
- B-verksamheter har lägre miljöpåverkan och prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.
- C-verksamheter kräver inte tillstånd utan enbart anmälan till kommunen – de ingår inte i tillståndsprövningen.
För vattenverksamheter skiljer sig reglerna något. Antingen är verksamheten tillståndspliktig eller anmälningspliktig. Ansökningar om tillstånd för vattenverksamhet prövas alltid av mark- och miljödomstol.
Vilken instans gäller för dig?
Tabellen nedan sammanfattar grundreglerna:
Verksamhetstyp | Prövningsinstans |
|---|---|
A-verksamhet (enligt MPF) | Mark- och miljödomstol (MMD) |
B-verksamhet (enligt MPF) | Miljöprövningsdelegationen (MPD) |
Anmälningspliktig C-verksamhet | Ingen tillståndsprövning – anmälan till kommunen |
Tillståndspliktig vattenverksamhet (11 kap. MB) | Mark- och miljödomstol (MMD) |
Anmälspliktig vattenverksamhet (11 kap. MB) | Anmälan till Länsstyrelsen |
En verksamhet kan ibland träffas av både A- och B-klassificering, till exempel om den bedrivs på ett sätt som innebär flera olika tillståndspliktiga moment. I sådana fall gäller som huvudregel att den tyngre klassificeringen styr, och att prövningen samlas hos mark- och miljödomstolen.
Mark- och miljödomstolarna – fem domstolar med geografiska upptagningsområden
I Sverige finns fem mark- och miljödomstolar, knutna till var sin tingsrätt. Vilken domstol som är behörig beror på var verksamheten bedrivs eller ska bedrivas, samt för vattenverksamheter, var vattenområdet är beläget.
Ansökan skickas till den domstol vars upptagningsområde täcker den plats där verksamheten ska bedrivas. Vid en ansökan till mark- och miljödomstol krävs normalt in ett flertal papperskopior av handlingarna samt kompletterande digitalt material – se domstolens egna krav för exakt specifikation.
Miljöprövningsdelegationerna är en del av länsstyrelsens organisation men utgör en självständig prövningsmyndighet. Det finns tolv delegationer i Sverige, en per prövningsområde.
Ansökan för en B-verksamhet skickas till den MPD som är behörig för det län där verksamheten ska bedrivas. Observera att ett prövningsområde ofta täcker flera län – men varje länsstyrelse tillhör bara ett prövningsområde.
Instanskedjan – vart går ett överklagande?
Att veta vilken instans som prövar ansökan i första led är en sak. Men det är också viktigt att ha koll på vad som händer om beslutet överklagas.
För B-verksamheter som prövas av MPD:
MPD:s beslut överklagas till den mark- och miljödomstol som är geografiskt behörig. Domstolens dom kan sedan överklagas vidare till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), men då krävs prövningstillstånd.
För A-verksamheter och vattenverksamheter som prövas av MMD:
MMD:s dom överklagas direkt till Mark- och miljööverdomstolen, med krav på prövningstillstånd. A-verksamheter har dessutom möjligheten att överklaga MMDs beslut till Högsta domstolen.
Överklagandefristen är tre veckor. För MMD:s domar räknas fristen från dagen för domslutet, medan fristen för MPD:s beslut börjar löpa från den dag beslutet delges den sökande.
Från 1 juli 2027: Miljöprövningsmyndigheten tar över
Det pågår en reform av miljöprövningssystemet som kan komma att förändra bilden ovan. En proposition föreslår att en ny statlig myndighet – Miljöprövningsmyndigheten (MPM) – inrättas och ta över miljöprövningsdelegationernas uppgifter den 1 juli 2027.
Syftet med reformen är att samla B-prövningarna under ett tak, öka enhetligheten och effektivisera handläggningen. MPM kommer att ersätta alla tolv MPD:er och bli den enda instansen för B-verksamheter i hela landet.
Instanskedjan för B-verksamheter väntas bli densamma – överklaganden av MPM:s beslut ska fortfarande gå till mark- och miljödomstol. Men utformningen av den nya myndigheten är under beredning och de exakta detaljerna är ännu inte fastställda.
Det finns också ett utredningsförslag – SOU 2025:122 – om att korta ned överklagandekedjan för vissa mål. Förslaget är dock på remiss och har inte lett till lagstiftning.
Konsekvensen för dig som söker tillstånd i dag: Reglerna och prövningsinstanserna som beskrivs i den här artikeln gäller fullt ut fram till sommaren 2027. Efter det är det MPM som är behörig myndighet för B-verksamheter. Håll dig uppdaterad på hur reformen fortskrider om du planerar en ansökan som sträcker sig över det datumet.
Varför juridisk hjälp gör skillnad
En tillståndsprövning rör sig i skärningspunkten mellan teknik, miljövetenskap och juridik. De tekniska frågorna hanteras av miljökonsulter som bidrar med utredningar om buller, utsläpp, ekologi och hydrogeologi. Men prövningen i sig är en rättslig process med formella krav på ansökans innehåll, samrådets genomförande, villkorsutformning och hur synpunkter från remissinstanserna bemöts.
Ett juridiskt ombud med specialisering inom miljörätt kan bidra genom hela processen: från strategiska val om ansökans avgränsning och val av prövningsform, via hanteringen av yttranden och remissvar, till huvudförhandlingen och granskningen av domen. Prövningsmyndigheter har i olika sammanhang påpekat att ansökningar med juridiskt ombud håller högre kvalitet och leder till effektivare prövningar.
Kontakta Paneo för att diskutera din tillståndsprocess
Paulina Rautio
Paulina är miljöjurist med över femton års erfarenhet av tillståndsprövningar inom både privat och offentlig sektor. Hennes bakgrund från domstol och myndighet ger henne en bred förståelse för både verksamheternas behov och de krav som ställs i miljörättsliga processer.