Ökad va-beredskap – vad föreslår utredningen?

Ökad va-beredskap – vad föreslår utredningen?

VA-utredningens förslag Ökad va-beredskap, SOU 2024:82, kom under inledningen av julruschen så läsningen har fått vänta till efter jul. Utredningen har fokuserat på att stärka Sveriges förmåga att tillhandahålla robusta och kontinuerliga vattentjänster under kriser, höjd beredskap och i krig, med hänsyn till klimatförändringar och nya säkerhetsutmaningar. Utredningen har föreslagit ett antal åtgärder som sammanfattas nedan.

Beredskapsanpassning av vattentjänstlagen

  • Utredningen föreslår ett lagstadgat krav på att kommuner ska ha reservkapacitet för sina vattentjänster. Kommunerna behöver t.ex. säkerställa att de har tillgång till kritiska varor och reservdelar, liksom tillgång till reservvattentäkter och reservreningsverk.
  • Viktiga samhällsfunktioner ska prioriteras i kris- och beredskapssituationer.
  • Kommunerna åläggs att ta fram och regelbundet uppdatera beredskapsplaner för sina vattentjänster som ska godkännas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. De ska innehålla riktlinjer för hur viktiga intressen ska prioriteras i krissituationer.
  • För att möjliggöra en effektiv prioritering föreslås att kommunerna ska få befogenhet att införa regler och begränsningar för användning av va-anläggningar under sådana situationer, med möjlighet till vite och straffansvar vid överträdelser.
  • Regeringen får befogenhet att vid höjd beredskap meddela särskilda föreskrifter som avviker från vattentjänstlagen för att säkerställa att totalförsvaret kan använda va-anläggningar.

Förslag på klimatanpassningsåtgärder i vattentjänstlagen

  • Kommunerna behöver planera för att vattentjänster ska fungera trots klimatförändringar. Detta innefattar ett utvidgat krav på vattentjänstplaner som ska inkludera alla nödvändiga åtgärder för klimatanpassning.
  • Mängden tillskottsvatten till va-anläggningar måste minskas för att skydda både infrastrukturen och närliggande egendom och miljö. Fastighetsägare, kommuner och staten ska samverka för att genomföra lösningar.

Ökad försörjningsberedskap

  • Vattentjänsternas försörjningskedjor för kritiska varor och material, såsom reningskemikalier, el och reservdelar, måste stärkas. Detta inkluderar lokal och nationell lagerhållning samt regler för hushållning.
  • Kompetensförsörjning för drift och underhåll av va-anläggningar är en kritisk utmaning, särskilt i mindre kommuner. Strategier för utbildning och rekrytering behöver utvecklas.
  • Behovet av förstärkningsresurser för avloppshantering ska utredas, och koncept för nationella lösningar ska tas fram av Naturvårdsverket.
  • Kommunerna ska arbeta med att stärka skyddet av vattentäkter och säkerställa tillgång till reservvatten.

Stärkt arbete på nationell nivå för ökad beredskap

  • Regeringen ska inrikta sitt arbete mot att stärka va-infrastrukturen, t.ex. genom att komplettera det nationella miljömålssystemet med ett nytt etappmål för va-infrastruktur:
    • Alla kommuner ska ha genomfört en kartläggning och påbörjat klimatanpassning av sina va-anläggningar senast 2030.
    • Den nationella förnyelsetakten för va-ledningar ska nå minst 1 % årligen senast 2040. Idag ligger den på 0,42 %.
  • Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och andra myndigheter föreslås få ett större ansvar för vägledning och samverkan. De ska också utreda en gemensam digital kunskapsplattform för vattentjänster.

Kommunal samverkan

  • Mindre kommuner har särskilda utmaningar vad gäller finansiering, kompetens och beredskap. Ett krav på kommunal samverkan i vattentjänstlagen föreslås för att stärka små kommuners förmåga att upprätthålla robusta tjänster.
  • Idag är den vanligaste samverkansformen avtalssamverkan för köp av dricksvatten från en annan kommun.
  • Staten ska genomföra en nationell insats för att främja samverkan och erbjuda ekonomiska bidrag till kommuner som utvärderar eller implementerar gemensamma lösningar.

Åtgärder för att stärka va-ekonomin

  • Kommunerna måste enligt utredningen höja va-avgifterna  för att möta ökande kostnader och investeringar, samtidigt som de strategiskt planerar för framtida behov. Idag står nyinvesteringarna för större delen av investeringarna medan ersättningsinvesteringarna står för större delen av investeringsbehovet.
  • Det föreslås krav på investeringsplan. Kommunfullmäktige beslutar om antagande och ändring av en investeringsplan och ska varje mandatperiod pröva om planen är aktuell. Planen ska innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behövs för att ordna och driva va-anläggningen och utgifter för dessa åtgärder.
  • Kravet på särredovisning av va-verksamhet utvidgas till att omfatta en förvaltningsberättelse.
  • Medel får avsättas till en fond för framtida investeringar som får avse såväl nyinvesteringar som ersättningsinvesteringar. Förslag ger utrymme för fondering till alla investeringar som sker inom rimlig tid från avsättningen, dvs normalt mindre än tio år.
  • Ett överskott inom allmän va-verksamhet ska utjämnas inom skälig tid, dvs fem år.
  • För att stötta kommunerna i detta föreslås en rådgivande funktion på statlig nivå samt ett nationellt va-investeringsprogram med statlig medfinansiering om 1 miljard kronor per år.

Samordning och tillsynsvägledning

  • Staten ska ge länsstyrelserna ett utökat ansvar att bistå kommunerna med stöd och vägledning i beredskapsarbetet, ex. genom att identifiera vilka verksamheter som ska prioriteras vid drift av va-anläggningar i kris.
  • Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ska utveckla föreskrifter och vägledningar för vattentjänstplaner och beredskapsarbete.

Förbättringar inom forskning och utveckling

  • Det nationella laboratoriet för dricksvatten föreslås få ökade resurser för att utveckla metoder för att säkerställa kvaliteten på hygienvatten och tekniskt vatten.
  • Forskningsinsatser behövs också för att förbättra miljö- och hälsoskyddet kopplat till va-anläggningarnas skick.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utredningen slår fast det många framfört tidigare att det är många kockar i soppan och ingen är chefskocken. Utredningen bedömer att föreslagna åtgärder ökar möjligheterna för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster i hela landet och jag håller med om att den kan bidra till ökad va-beredskap. Förslaget innebär en hel del arbete för kommunerna att ta fram planer och stärka organisationen i beredskapssyfte. Hade jag jobbat i en liten kommun hade jag nog suckat djupt även om utredningen föreslår även både statliga stöd, bidrag till samverkan och stöd från myndigheterna för trots allt krävs det personer för att genomföra arbetet. Till utredningens förslag ska också läggas de krav som avloppsdirektivets genomförande kommer att genomföra. Det ska bli intressant att se vad regeringen gör med utredningen. Det finns ingen proposition om ökad va-beredskap med i propositionsförteckningen för våren eller för hösten 2025.

Utredningen hittar du här.