MÖD: Otillräckligt underlag för att bedöma tillåtligheten av återvinning av avfall vid sluttäckning av äldre deponi 

I mål M 18687-25 prövade Mark- och miljööverdomstolen frågan om tillstånd till återvinning av avfall för anläggningsändamål i samband med sluttäckning av en äldre kommunal deponi i Västerås kommun. Deponin har inte varit i drift sedan 1969 och kommunen planerade att sluttäcka den med hjälp av stora mängder externa avfallsmassor både under och över tätskiktet. 

Mark- och miljödomstolen hade dessförinnan upphävt miljöprövningsdelegationens avslagsbeslut och återförvisat målet med beskedet att verksamheten var tillåtlig och att tillstånd skulle meddelas med de av kommunen föreslagna villkoren. Länsstyrelsen överklagade och menade att det saknades tillräckligt underlag för att alls kunna bedöma tillåtligheten, bland annat avseende grundvattenförhållanden, kvalitetskrav på massor och risken för föroreningsspridning. 

MÖD konstaterade att det är klarlagt att deponin har en pågående negativ omgivningspåverkan genom urlakning av farliga ämnen, och att den kan minskas genom att deponin täcks över. Samtidigt pekade domstolen på att en så omfattande användning av avfallsmassor riskerar att tillföra stora mängder nya föroreningar till platsen. Det som är värt att notera är att deponin saknar bottentätning, vilket enligt MÖD innebär en betydligt större risk för att föroreningar lakar ut från massor under tätskiktet än i en modernt utformad deponi. Domstolen framhöll vidare att det inte kan uteslutas att grundvatten kan tränga in i deponin, och att det saknas tillräcklig utredning om såväl grundvattenuppträngning som horisontellt grundvattenflöde genom deponin. 

MÖD fann att det inte heller var klart vilka mottagningskriterier som kommer att behöva ställas på massorna för att tillstånd ska kunna meddelas. Utan ett sådant underlag kunde varken åtgärdens tillåtlighet bedömas eller andra, möjligen lämpligare alternativ för efterbehandlingen uteslutas. Domstolen ändrade därför mark- och miljödomstolens dom och återförvisade målet till miljöprövningsdelegationen för fortsatt behandling utan att delegationen vid den förnyade prövningen är bunden av mark- och miljödomstolens uttalanden i sakfrågan. 

Domen väcker frågor om vad som ingår i tillåtlighetsprövningen. Mark- och miljödomstolen lämnade öppet flera frågor som MÖD ansåg borde klargöras innan man tog ställning till tillåtligheten. Alla verkade dock vara överens om att täckning är det bästa alternativet men inte hur den ska täckas.