Den 26 mars 2026 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen, och det finns en del att hålla koll på för den som jobbar inom miljörätt eller tillståndsprocesser.
Utredningen tillsattes ursprungligen i juni 2023 med uppdraget att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Utredningen har såsom redan presenterat förslag på ett nytt prövningssystem och senast hur handläggningstiderna för överklagade ärenden kan förkortas. Utredningen får nytt uppdrag och förlängd tid för slutförande. Denna gång till den 15 december 2026.
Vad är nytt den här gången?
Utredaren får nu två nya huvuduppdrag att ta sig an.
- Kartläggning av ärendetyper till den nya miljöprövningsmyndigheten
Regeringen har sedan tidigare meddelat att en ny myndighet för miljöprövning ska inrättas och planeras starta verksamhet under 2027. Inledningsvis tar den över länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer, och i ett senare skede även vissa uppgifter från mark- och miljödomstolarna men det senare har inte presenterats i något förslag ännu.
Det nya uppdraget ska nu kartlägga vilka ärendetyper som innefattar miljöbedömningar och analysera om fler av dessa borde följa med till den nya myndigheten. MKB-direktivet pekas ut som en naturlig utgångspunkt för kartläggningen, men uppdraget sträcker sig potentiellt längre än så.
Det är ett relevant uppdrag för alla som idag upplever att systemet är fragmenterat. Frågan om vad som händer med de avvägningar som inte direkt rör miljöintresset när en ärendetyp eventuellt flyttas ingår också i uppdraget.
- Ramdirektivet för vatten och kravet på regelbunden översyn
Det andra nya deluppdraget har en tydlig EU-rättslig drivkraft. I december 2024 skickade EU-kommissionen en formell underrättelse till Sverige och pekade på att svensk lagstiftning inte uppfyller vissa kravet i ramdirektivet för vatten om regelbunden översyn av tillstånd till vattenuttag, uppdämning, utsläpp från punktkällor och diffusa källor samt vattenkraftverk och dammar.
Utredaren ska nu analysera hur genomförandet ser ut i dag och vid behov lämna förslag på åtgärder. Förslagen ska inte ställa högre krav än vad EU-rätten faktiskt kräver.
Varför är det här värt att följa?
För den som jobbar med tillståndsprocesser, vattenverksamhet eller myndighetsfrågor är det här förslag som kan få ganska konkreta konsekvenser. Dels kan fler ärendetyper hamna hos en ny myndighet som vi inte vet så mycket om än. Dels kan vi se lagstiftningsförändringar rörande omprövning av vattenrelaterade tillstånd något som berör en bred krets av verksamhetsutövare. Många av dessa verksamheter har inte ens tillstånd idag så det lär resultera i fler prövningar av vattenverksamheter i framtiden.
Vi håller ögonen på utredningen och återkommer när det finns mer att rapportera.