Miljöprövningsutredningen har föreslagit en ny miljöprövningsprocess

Miljöprövningsutredningen har föreslagit en ny miljöprövningsprocess

Miljöprövningsutredningen har föreslagit en helt ny miljöprövningsprocess i sin utredning som presenterades i tisdags. Med sina 2 110 sidor har utredningen tagit fram ett gediget underlag på hur en ny tillståndsprövningsprocess skulle kunna se ut.

En ny miljöprövningsmyndighet föreslås

Utredningen föreslår också en helt ny miljöprövningsmyndighet som ska pröva både tillstånds- och anmälningspliktiga vattenverksamheter och miljöfarliga verksamheter. Skillnaden mellan vattenverksamheter och miljöfarliga verksamheter i prövningen ska också försvinna. NAP-prövningar och tvistemål blir dock kvar hos mark- och miljödomstolarna (MMD). MMD ska även pröva överklaganden från den nya myndigheten.

Det innebär att miljöprövningsdelegationerna försvinner och prövningen av anmälningsärenden flyttas från kommunerna till den nya miljöprövningsmyndigheten. Myndigheten föreslås få 6 regionkontor runt om i landet.

Remissmyndigheternas roller förtydligas. Det är endast kommunernas roll som kvarblir oförändrad. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap föreslås förlora sin status som remissmyndighet.

Fler prövningskategorier föreslås

Utredningen föreslår att prövningen förändras så det blir tillstånds-, gransknings-, anmälnings- och registreringsplikt. Tillståndsplikten motsvarar i princip de verksamheter som idag har betydande miljöpåverkan genom EU-lagstiftning. Anläggningar som omfattas av krav enligt Seveso högre ska även fortsättningsvis vara tillståndspliktigt. Tillståndsplikten leder till tillstånd.

Granskningsplikt motsvarar ungefär det som är undersökningssamråd idag där granskningsunderlag tas fram för bedömning om det är betydande miljöpåverkan eller inte. Om det inte är ska det leda till igångsättningsbesked. I annat fall så fortsätter processen på tillståndsspåret. Som verksamhetsutövare kan du också söka om tillstånd eller igångsättningsbesked frivilligt.

Samrådet kommer när det gäller tillståndsplikt efter att ansökan lämnats in och när det gäller granskningsplikt efter beslut om det föreligger betydande miljöpåverkan eller inte.

Anmälningsplikten motsvarar ungefär dagens anmälningspliktiga verksamheter. Registreringsplikten är mest till för att upplysa myndigheterna om din verksamhets existens. Många av de verksamheter som är idag anmälningspliktig blir registreringspliktiga.

Överlag föreslås miljöprövningsmyndigheten att styra processen på ett helt annat sätt än dagens prövningsmyndigheter.

Reflektioner kring förslagen

Utredningen har identifierat väl de utmaningar som finns i dagens tillståndsprövningar och de förbättringsområden som finns med dagens process. Förslaget om en ny miljöprövningsmyndighet är välkommet för det behövs mer enhetliga bedömningar. Även om jag bedömer att det inledningsvis kommer att leda till längre prövningstider men inga förändringar sker utan stök. Förslaget är tänkt att minska antalet tillståndspliktiga verksamheter med 60 % och jag kan se en fördel ur ett konkurrensperspektiv att det blir liknande i hela EU.

Jag hade velat se en justering av förslaget angående samrådsprocess som nu kommer kommer efter att ansökan tagits fram i tillståndsprocessen. I det stadiet har alla utredningar tagits fram och ytterligare utredningar kan komma att leda till rejäla förseningar. Det kan också upplevas av de berörda att de ställs inför fullbordat faktum när de ges möjlighet att komma med synpunkter i ett sådant sent stadium i processen. När det gäller granskningspliktiga ärenden så kanske det inte spelar lika stor roll eftersom de inte ska ta fram något förenklat underlag (liten MKB).

Är du intresserad av att få mer ingående genomgång av utredningen så kan du ta del av Paneos inspelade webbinarie där utredningen presenteras. Läs mer och anmäl dig här.

Vad tycker du om utredningens förslag?

Du hittar SOU 2024:98 En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess här.